Våra Hundar

Andvikens
Like a Rolling Stone
Wilma 1992-2004.
Den 18 oktober förlorade vi vår kära Wilma. Det känns tungt, tomt och sorgligt att Wilma inte längre finns hos oss. Hennes hjärta var av renaste guld. En snällare och godmodigare hund är svår att föreställa sig. Hon var under lång tid yngst bland våra golden och hennes lite veka och mjuka sätt gjorde att hon hamnade absolut längst ned på rangskalan. Hennes mamma, Andvikens Yazza, var en mycket bestämd och självsäker golden som noga höll sin dotter på plats. För Wilma blev nog den bästa tiden när huset började krylla av labradorer som gav henne sin odelade respekt och tillgivenhet. De älskade henne så innerligt och de låg gärna – alla tre – och sov nära henne. Wilma hade två stora intressen i livet, mat och att sova. Men hon tackade aldrig nej till att följa med sin husse Petter på äventyrspromenader och picknicker.

Foto: Tingeling

Searover Ginger Rogers
15 december 1999-21 juni 2010.
Tingeling var efter Fieldcourt Dancing Pioneer och
u. NORD JCH Searover Flame.Tingeling var och kommer att förbli hunden med stort H för mig. Förutom sin stora charm, glädje och personlighet var hon en fantastisk jakthund. Hennes vilja tillsammans med en outtömlig arbetslust gjorde henne till den pålitligaste apportören och jägarnas favorit. Det blev inget championat för Tingan, skador och löp på höstarna satte käppar i hjulet för det, men två ettor i ekl och godkänt praktiskt prov hann vi med. Men jag tror att vi är många som ansåg att Tingan var något utöver det vanliga som jakthund. Dessutom blev Tingan mamma till 25 valpar och hon har en drös med barnbarn...
När jag köpte Tingan från Lena fick jag inte bara min drömhund, jag fick många goda vänner också. Tillsammans med sina "filmstjärnesyskon" blev vi ett bra gäng som tränade och jagade tillsammans. Den här säsongen får syrran Garbo ta in de sista änderna på egen hand. Det känns oerhört tungt och tomt att inte ha Ting runt sig längre, hon var en hund som på ett positivt sätt tog mycket plats. Alltid glad och kärvänlig mot alla hon mötte. Och i sin lilla flock hemma var hon den självklara "maman" som höll koll, lekte och pysslade med sin syster, dotter och dotterdotter. Tingeling, du fattas oss!

Searover Flaming Spark
Pixi, föddes den 18 mars 2002.
Pixi delägde jag tillsammans med Lena Bratsberg-Karlsson till en början. Sedan några år är hon Calles hund. Pixi är Tingelings halvsyster, hennes mamma är NORD JCH Searover Flame och pappan heter Fieldcourt Quiz. Pixi blir aldrig någon provhund, men hon har många andra kvaliteter som jag uppskattar. Hon är duktig på att stöta och fungerar som en bra apportör och eftersökshund på jakter. Hemma hjälper hon oss också med att hämta fåren och att fösa dem dit vi vill. Speciellt uppskattad är hon när vi - vilket händer lite för ofta - har en bagge som gillar att stångas. Är det någon våra får och baggar har respekt för så är det den lilla svarta. Pixi är Calles bästa träningskamrat och näst efter att vara ute och jaga gillar hon att jogga med husse några mil i veckan. Hon fick ta åt sig halva äran när husse klarade Järnmannen för andra gången sommaren 2008. 

Foto: Pixi

Andvikens Tribute to D Parton, föddes den 18 februari 2004. Dolly är efter SEJ(j)CH Duvkullans Cello och Searover Ginger Rogers. Dolly har fortsatt att vara en mycket glad, snäll och okomplicerad hund. Lätt för att lära sig med mycket will to please och trevlig att ha med sig i alla sammanhang. Först gladde hon mig med att ha A-höfter med tillägget Utmärkta sen startade Dolly på jaktprov i slutet av juli 2005 på Adamsberg och det gick mycket bra. Hon fick ett första pris och vann unghundsklassen. Hon blev också lite av lokalkändis då Norrtelje Tidnings reporter gjorde ett trevligt reportage om jaktprovet och Dollys första jaktprovsstart. Dolly har nu varit med på flera säsongers jakter och hon trampar på i mamma Tingans fotspår och är min säkraste och effektivaste apportör nu. Dolly är en härlig hund i alla lägen, jobbar explosivt och effektivt, men är lugn och fin däremellan. Hon är en mycket mild hund - utan att vara det minsta vek - och det är alltid trevligt att ha sällskap av Dolly, både hemma, på jobbet, under träning och jakter.  Dolly är godkänd på A-prov KKL. En gång kom vi till start i ekl 2009 och då blev det en 2:a. I år hoppas jag vi får flera tillfällen att starta i Ekl på både A- och B-prov och att inte en löpperiod sätter stopp för det igen.   

Foto: Andvikens Tribute to D Parton, Dolly, på bilden 4 månader ung.